Till Minne Av Robert.

Idag är det 3 år sedan. 3 år sedan du lämnade oss.
5 juni är en dag jag aldrig någonsin kommer glömma.
5 juni 2006. Rättare sagt. Dagen då min älskade kusin Robert gick bort.
Endast 11 år gammal försvann du är våra liv.
Den dagen kommer aldrig försvinna från mitt minne.
Jag minns fortfarande telefonsamtalet i bilen på väg till en fest med Marie.
Mamma ringer och säger att jag nog ska åka hem. Jag undrar varför?
Hon berättar att Robert har gått bort och jag skriker att hon inte kan säga så.
Jönne vänder bilen direkt och jag vill inte gå in hos pappa.
Jag möts av Iza på baksidan och hon står och håller om mig och vi gråter.
Det fanns verkligen ingenting som kunde stoppa mina tårar.
Inte någons i familjen heller.

Det gör dom än idag. Det går inte en dag utan en tanke på Robert.
En tanke på Moster Lotta, Anders och otroligt starka kusin Rickard.

Det är orättvist och jag skulle kunna ge vad som helst för att få honom tillbaka.

"Somrar svepte fram,
jorden värmde våra fötter där vi sprang
Rågen gungade, och gräset växte grönt.
Hela livet var så skönt.

Himlen är oskyldigt blå,
som ögon när barnen är små.
Att regndroppar faller som tårarna gör,
det rår inte stjärnorna för."





Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback